<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/plusone.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d8954844\x26blogName\x3dBrax+on+food\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dTAN\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttp://abrax.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3dsv_SE\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://abrax.blogspot.com/\x26vt\x3d3202895312175566892', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

måndag, januari 31, 2005

köttet studsar


Dokumentärfilmer kan vara så olika! Ibland tar filmaren själv allt utrymmet (Michael Moore, Nick Broomfield) och ibland märks de inte alls, som konstnärerna Bigert och Bergström som debuterar (?) med Last Supper. En film om den dödsdömdes sista måltid. Den skulle vara ett inlägg i debatten mot dödsstraff, men min matnördighet gjorde att jag hade svårt att fokusera på något annat än maten. Tänk dig ett bord med en vit linneduk. Släpp ner stora köttstycken, råa fiskar, korvar mot bordet. Sätt filmen på slow motion och se köttet studsa i bordsytan innan det slår sig till ro. Hela filmen är späckad med vackra, smarta, förskräckliga videoinstallationer, som varvas med intervjuer. Det känns som ett helt nytt sätt att göra dokumentär på. Tack, det behövdes.