<body><script type="text/javascript"> function setAttributeOnload(object, attribute, val) { if(window.addEventListener) { window.addEventListener('load', function(){ object[attribute] = val; }, false); } else { window.attachEvent('onload', function(){ object[attribute] = val; }); } } </script> <div id="navbar-iframe-container"></div> <script type="text/javascript" src="https://apis.google.com/js/plusone.js"></script> <script type="text/javascript"> gapi.load("gapi.iframes:gapi.iframes.style.bubble", function() { if (gapi.iframes && gapi.iframes.getContext) { gapi.iframes.getContext().openChild({ url: 'https://www.blogger.com/navbar.g?targetBlogID\x3d8954844\x26blogName\x3dBrax+on+food\x26publishMode\x3dPUBLISH_MODE_BLOGSPOT\x26navbarType\x3dTAN\x26layoutType\x3dCLASSIC\x26searchRoot\x3dhttp://abrax.blogspot.com/search\x26blogLocale\x3dsv_SE\x26v\x3d2\x26homepageUrl\x3dhttp://abrax.blogspot.com/\x26vt\x3d3202895312175566892', where: document.getElementById("navbar-iframe-container"), id: "navbar-iframe" }); } }); </script>

fredag, december 02, 2005

minnen från Champagne I


Matsalen från 1802 tillhör Moëts represenationslokaler och ligger i Reims, Champagne. På väggarna finns guld, på tallrikarna finns guld, på borden står blommor i märkliga vaser och därtill kan jag sitta och titta på mig själv i de många speglarna. Det var en minnesvärd måltid.
Bredvid mig sitter U. Han river sin kuvertbröd i tu, doppar näsan i det och utbrister ett mmm. De tommar tallrikarna framför oss lyfts bort och ersätts med djupa skålar fyllda med pilgrimsmusslor och kaviar från Bordeaux, Caviar d'Aquitaine. I Frankrike tycks det lika oanständigt att visa bordsduken naken utan tallrik, som det i viktorianska England var att visa upp pianoben utan kjolar. Och därför har servitörerna lärt sig detta dubbelgrepp som aldrig lämnar bordsduken utan tallrik. Om förrätten kan jag bara säga åh, åh och tillägga att jag drack Dom Pérignon 98 ur Magnumflaska till.

Till huvudrätten serverades en Moët Millésime Vintage 98 rosé i Magnumflaska. Jag känner mig för dåligt påläst för att veta om man färgat in Champagnen med saft av blå druvor (för det får man faktiskt göra i just Champagne). Vinlusen, tack för ditt inlägg i kommentarerna. Vi åt kött till, kan det ha varit lamm. Min bild av salladen är betydligt klarare. Beska blad av endive och frissé med en syrlig dressig.
– Syran i dressing drar ner chardonnaysyran i vinet och tar fram sötman och smakerna från de röda druvorna, förklarade U pedagogiskt och jag antecknade flitigt. Samma vin fick vara kvar i glaset när det var dags för ostar och nästa vinsanning.
– Man kan inte annat än underkänna kombinationen rödvin och ost.

Måltiden avslutades med en ananasparfait och ett sött litet vin som heter Moët Nectar Imperial Sec och vi började diskutera huruvida Frankrike är den sortens land där det är hövligt att lämna lite kvar på tallriken, eller tallriken borde barskrapas. Min välfyllda mage lutade åt det första alternativet och jag valde att lyssna på henne.

Tur att J stod bredvid mig när jag skrev ner champagnerna, annars hade jag aldrig fått till stavningen.