sj på gott spår
Foto: Per-Erik Berglund
SJ har börjat satsa mer på sin mat ombord. Jag läste om det redan i höstas, men trodde inte riktigt på pressmedelandet. Tidigare Årets kock Fredrik Eriksson och Andreas Hedlund skulle anlitas, maten skulle passa människan med ont om tid (och gott om pengar?).
I torsdags åkte jag ner till Göteborg med SJ. Och wow, de hade lyckats. Den annars så ynkliga restaurangvagnen bestod av ganska trevliga röda skinnsoffor. Men mest var jag imponerad av matutbudet. Varmrätterna i mikrosäkralådor var hyfsat prissatta (60 kr) och innehöll saker jag kunde tänka miga att äta. Mitt val föll på spenat- och färskostfylld cannelloni med köttfärslimpa och tomatsås. En märklig kombo, men jag antog att det var den rätt som passade bäst för mikron. 3 minuter, lite salt och ett paket ketchup (!) senare hade jag en riktigt ätbar rätt framför mig. Just nu sitter jag på ett försenat tåg upp till Stockholm igen. Fundrar på att köpa en skinksmörgås med Gruyère och dijoncrème.
– Mat är en så pass viktig del i människors liv att vi kände oss tvungna att återta kontrollen över vad vi serverar ombord, sa Jan Olsson chef för SJs affärsutveckling i ett pressmedelande i höstas.
Kockkonsulterna har berättat för honom att det är hälsa och det genuina som är matens buzzwords för vintern 05/06 och därför kommer SJ att servera en moderna variant av husmanskost. Och som sagt, visst är jag nöjd. Men jag saknar fortfarande orientexpressens restaurangvagnar på intercitytågen mellan Stockholm och Göteborg. Rejäl husmankost, linnedukar och sköna stolar. Det var det bästa SJ någonsin gjort, och var inte det utlagt på ett extert företag?
SJ har börjat satsa mer på sin mat ombord. Jag läste om det redan i höstas, men trodde inte riktigt på pressmedelandet. Tidigare Årets kock Fredrik Eriksson och Andreas Hedlund skulle anlitas, maten skulle passa människan med ont om tid (och gott om pengar?).I torsdags åkte jag ner till Göteborg med SJ. Och wow, de hade lyckats. Den annars så ynkliga restaurangvagnen bestod av ganska trevliga röda skinnsoffor. Men mest var jag imponerad av matutbudet. Varmrätterna i mikrosäkralådor var hyfsat prissatta (60 kr) och innehöll saker jag kunde tänka miga att äta. Mitt val föll på spenat- och färskostfylld cannelloni med köttfärslimpa och tomatsås. En märklig kombo, men jag antog att det var den rätt som passade bäst för mikron. 3 minuter, lite salt och ett paket ketchup (!) senare hade jag en riktigt ätbar rätt framför mig. Just nu sitter jag på ett försenat tåg upp till Stockholm igen. Fundrar på att köpa en skinksmörgås med Gruyère och dijoncrème.
– Mat är en så pass viktig del i människors liv att vi kände oss tvungna att återta kontrollen över vad vi serverar ombord, sa Jan Olsson chef för SJs affärsutveckling i ett pressmedelande i höstas.
Kockkonsulterna har berättat för honom att det är hälsa och det genuina som är matens buzzwords för vintern 05/06 och därför kommer SJ att servera en moderna variant av husmanskost. Och som sagt, visst är jag nöjd. Men jag saknar fortfarande orientexpressens restaurangvagnar på intercitytågen mellan Stockholm och Göteborg. Rejäl husmankost, linnedukar och sköna stolar. Det var det bästa SJ någonsin gjort, och var inte det utlagt på ett extert företag?
<< Home