bioval

Därför går jag på bio på Zita:
* De visar bra filmer som Murderball samt Sigrid och Isaac.
* De har en rejäl gammal godisdisk.
* De ligger vägg i vägg med ljuvliga restaurangen Babs, med sitt roliga sortiment av vin på glas och sin tokiga farmors-toalett.

temmeldagen

Svenska Dagbladet firar fettisdagen med en understrecket om Ture Sventon.

sökte förgäves efter mat & vin

Jag hade tänkt läsa nya Elle mat & vin på lunchen men efter att ha besökt sju olika affärer och fått ett nekande eller bara förvirrat svar på fråga om de har Elle mat & vin eller a la carte som den brukade heta förrut gav jag upp och köpte en Femina. Klicka inte på länken, hemsidan är... ja, en prenumerationssajt. Men Femina har snygga matreportage som alltid! Och nu är åtminstone en liten del av Vasastans tidningskiosker upplysta om namnbytet hos Hachettes mattidning.

hur lådan förändrade mitt liv, en bildbekännelse

Jag prenumerar på Mixlådan från Ekolådan. M för mix. Mycket tydligt!

Den innehåller en vild blandning av användbara och oanvändbara saker. Purjolök och huvudsallad anser jag är oanvändbart och allt annat tillhör den användbara kategorin.

Kylen ser inte alls ut som den brukade göra. Snarare som en reklambild för Electrolux.

Och när allting i kylen är KRAVmärkt händer det atten infrysta maten får en sån här prettoetikett.

lådtrend

Ekolådor smittar. Nu är det bevisat. När jag kom hem en torsdag häromsist stod det inte bara en, utan två lådor utanför min dörr. En kort stund trodde jag att jag belönats med dubbla lådor, men insåg snabbt att jag måste ha skapat en lådtrend på våning fem. Även grannen hade insett behovet av ekologiska grönsaker levererade till dörren. Undra om jag kan få en rabatterad låda om jag värvar hela trappuppgången? Nå, vad säger ni Ekolådan? Jag vet att ni läser det här ibland.

granatäpplets lov

Granatäpplet tillhör mina favoritfrukter. Den är vacker, god i mat, har en frisk men parfymerad smak och omnämns vid flera tillfällen i Bibeln, bland annat i Höga Visan för att beskriva glimten av vacker hud:
Som ett klarrött band är dina läppar, din mun är ljuvlig. Som ett kluvet granatäpple skimrar din tinning bakom slöjan. (Höga Visan 4: 1-3)
Problemet är varje gång jag äter granatäpple blir jag allderles sölig och får röda fläckar på kläderna som är svåra att ta bort.

Ett kort trodde jag att Del Monte gav mig lösningen till mitt problem när de lanserade en granatäppeljuice (eller fruktdryck om jag ska vara exakt), men den har bara fått med sig den parfymerade delen av fruktens smak och inget av det friska. Det märks smärtsamt tydligt när man dricker saften samtidigt som man smakar på kärnorna.

Istället var det min kollega A som berättade att jag skulle skala granatäpplet under vatten för att slippa spill. Fylla en skål till hälften med vatten, lägga ner frukten och sprätta upp den med en ostronöppnare eller en kniv. Fortfarande med frukten under vatten bänder man upp skalet så att kärnorna lossnar och faller till botten medan hinnor och annat ointressant småskräp flyter upp till ytan. Sen hälls vattnet av och kärnorn hamnar i en tjusig skål med tillhörande portioneringssked.

älskade statistik

Man blir nyfiken när man har en blogg. Vem är det som läser BoF? Vad heter hon, vad gör hon, var kommer hon ifrån? Då och då gör jag med hjälp av Statcounter en djupdykning i IP-nummer, besöksmönster och annat som kan roa en matjournalist. Men allra allra roligast är det att titta på keyword analysis, alltså vilka sökord man sökt på för att hamna hos mig. Från början hamnade människor som var intresserade av:
* feta damer
* hur luktar marijuana,
* fiskblock innertemperatur
* svampfobi
* skaffa libanesisk pass
* äppleöl recept
* bambamat
* willy wonka the amazing chocolateer
* inbjudan fest cowboy

Nu är den stora majoriteten människor som söker på olika kombinationer av brax, blog, abrax, allt om mat och alice. Det är trevligt, men inte riktigt lika spännande. Så jag är glad att människor fortfarande hittar mig genom sin stora passion för:
* manitoba cream
* ätbara kläder
* mat natt stockholm
* krångligt recept
* återförsäljare skinnsoffor
* fakta om och listor på rockor
* and go nuts
* apelsindiet

food fight

Den goda nyheten är att Googlefight blivit min nya favoritsida. Den dåliga nyheten är att skoskav fortfarande spöar renskav.

hemmafrudrömmar

Allt började med att min kollegea E visade mig pyttesmå formar från Le Creuset som hon lånat in till Allt om Mat-redaktionen. Jag fick plötsliga flashbacks till att leka mamma-pappa-barn med dockspisen. Jag ville laga mat och låtsas att jag hade en hel familj! Jag fångade upp M på iChat och bokade in en pyttemiddag på kvällen. All mat lagades i de ugnsfasta miniformarna. Urkul! Det här borde jag göra oftare.

kakan som gör livet bättre

Nej, jag brukar inte publicera recept här, men när jag använt mig av samma recept två veckor i rad och ibland drömmer om den dumma kakan på nätterna kan jag inte annat än dela med mig av (det av mig modifierade)receptet till browniesarna i Ben & Jerry's Superfudge Brownies.
110 g bra mörk choklad
110 g smör
4 stora ägg (rumstemp.)
0,5 tsk salt
5 dl strösocker
1 tsk vaniljsocker
2,5 dl vetemjöl




Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175°C. Smörj en långpanna 32 x 22 cm eller rund form diameter: 26 cm och fodra med kokosflingor.
2. Smält choklad och smör i vattenbad. Låt blandningen kallna till rumstemperatur. Kyler du den i kylskåp går det snabbt, ibland för snabbt så att allting stelnar igen.
3. Vispa ägg och salt i en skål tills det blir riktigt fluffigt. Rör gradvis i socker och vaniljsocker. Allt som ska i smeten efter detta ska vändas i med största försiktighet. Vänd i chokladblandningen. Vänd försiktigt ner mjölet, så att det nätt och jämnt blir blandat och smeten behåller sin fluffighet.
4. Häll i smeten i formen och släta till ytan. Grädda i ugn i 25 – 30 minuter. Den stelnar ytterligare om den får svalna i formen. Förvara eventuellt i frysen om du inte vill att den ska ta slut direkt.
5. Ät naturell eller skär i små bitar och blanda ner i chokladglass och simulera att du äter en dyr Ben & Jerry's.

matformulering

Årets kock, Peter Skogströms formulering kring vinnarmenyn har finjusterats. "Pepparstekt högrev" har blivit "grytstekt" och "galette på präst" har förtydligats till "prästost". Tur att rotisarna fortfarande får heta som de gör. Hurra för ordutflykter i kocktävlingslandet. Jag håller med juryn: modigt och genialiskt.

franska matsalen går i graven

På fredag och lördag ges sista chansen att äta på Franska Matsalen. Själv tillhör jag den stora skara som aldrig haft råd/bjudits/skrivit om restaurangen och därför inte riktigt vet vad jag går miste om. Inte kan jag göra något åt saken heller eftersom båda kvällarna är fullbokade och min vårbudget ändå inte klarar av en 2500 kronorsmeny.

Men varför stänger detta etablissemang med anor så långt tillbaka som 1874? Jo, Grand Hôtel bygger om och utrymmet där Franska Matsalen och Cadierbaren finns ska bli en stor bar för hotellfrukostar, barmeny och afternoon tea. Men hotellets gäster tvingas inte leva enbart av scones och jordnötter. I DI berättar Grands marnkadschef Lotta Wästberg att hotellet planerar att öppna en ny restaurang i en annan del av hotellet, en restaurang i samma nivå som Franska Matsalen.

Undra vad källarmästare Jürgen Schaubach och kökschef Roland Persson ska göra nu tänkte jag, men fick snabbt svar i söndagens DN. Roland Persson ska öppna både restaurang och restaurangskola vid Telefonplan. Bara den inte kommer heta Stan eller Söder om söder.

lokalpatriot på rätt sätt

Bilden förställer Stockholm.
Centralstationens Stockholm, fullbokade Hälsingborg, Melkers Kungsholmen, och utanför tullarna Göteborg och Landet...

Kan inte Stockholmkrögarna åka på inspirationsresa till Göteborg och lära sig att krogar även kan heta Kock & Vin, magnus & magnus, Snille & smak, Rumpan bar, Bers å bar, Hallå bar samt Min bror och jag. Och så kan vissa göteborgska krögare sluta upp med att ängsligt snegla ut mot resten av världen och kalla sina stället för SOHO och Vasastan.

vin i genomsnitt

Ibland tror jag att Ulf Sjödin har världens bästa jobb. Han är PR-chef på Vin&Sprit och kommer alltid med de roligaste och vansinnigaste idéerna. Han var delaktig i att starta sabreringssällskapet, han arrangerar defektprovningar och nu senast har han själv utsett Sveriges bästa vinskribent med hjälp av enkel matematik.

[Den] baserar sig på vinskribenternas betyg på nylanserade viner i Systembolagets fasta sortiment under 2005. Utifrån de enskilda skribenternas sammanlagda betyg har en total topplista tagits fram och sedan har man med statistikens hjälp jämfört hur varje skribents betyg överensstämmer med hela gruppens.

Själv skulle jag kalla resultatet Sveriges mest genomsnittliga vinskribent, men det låter inte lika tjusigt. Oavsett är jag väldigt stolt att meddela att Expressens Gunilla Hultgren Karell vann genom att vara bäst på att rapportera som alla andra. Dessutom kan jag berätta att hon även är bra på andra sätt, bland annat genom att göra fyndig vinbedömning i Allt om Mat:s vinprovargrupp.

Sen är jag och Ulf överens om tveksamheten i att utnämna en vinskribent till Sveriges bästa utifrån detta.

- Man ska förstås inte ta det här på alltför stort allvar. I slutänden är det alltid den personliga smaken som styr, men för den som tror att det finns en absolut sanning framstår Gunilla som den allra mest pålitliga skribenten, konstaterar Ulf Sjödin.

*lycka*

I dag är dagen då jag får dricka Chateau Musar direkt efter lunch. *lycka*

lång väntan på Hälsingborg

Min kollegea skulle boka bord på Hälsingborg och fick inte bord förrän nästan 1 1/2 månad senare. Hade hon krävt att bordet för två skulle vara ledigt en helg hade det dröjt till slutet av april. Men så är Hälsingborg prisat i både Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Allt om Stockholm och Nöjesguiden, medan DN På stan tycker att krogen är ojämn och att personalen kanske behöver rivmärken med dagissymboler för att få till rätt beställningar.

Dessutom marknadsför sig krogen som en prisvärd finkrog, och det är väl vad vi alla letar efter? Deras metod för att få ner priserna är att ha få val på menyn och därmed lägre omkostnader.

hur mycket är mindre salt?

Kvinnor ska äta max 5 gram salt och män max 6 gram salt per dygn. I verkligheten snittar vi 10-11 gram salt per dygn, vilket motsvarar 2 tsk. Lyckas vi dra ner på saltet ska antalet dödsfall i stroke kunna minska med 30%.

mysmalmö

Alla lyckliga Malmöbor kan ta sig till Marie Skogströms butik för torsdagsmys 23 feb kl 19. Den här gången serveras tapas och maken Peter fungerar som extra dragplåster. Men jag misstänker att maten är skäl nog att dyka upp om du har 395 kronor att avvara.

salt is the new black

Salt är det nya sockret. Så mycket snappade jag upp på en trendspaning hos Food&Friends i augusti 2005. Men vad innebär det egentligen för det nya matåret? Vilka kokböcker kommer säljas i ämnet? Kommer vi se titlar som Saltets alternativ, och Livets örtssalt på hyllorna? Sedan förra sommaren har Livsmedelsverket (SLV) satt nivåer på hur högt saltinnehållet får vara i bland annat bröd, ost, charkvaror och färdiglagad mat. I år satsar de på samarbeta med livsmedelindustrin för att få ner saltnivåerna i hel- och halvfabrikat.
Hur lång tid kommer det att ta innan vi matskribenter gör recept med mindre mängd salt, så som vi nu gör recept med mindre fett och socker? Eller är salt vår sista utpost som kommer försvaras in i det sista? Först var det alkohol som var farligt, sen fett, sen socker och nu salt. Försöker SLV successivt sätta stopp för allt roligt? Men när jag presenterar denna konspirationsteori för professor Åke Bruce på SLV hävdar han bestämt att jobbet med att minska fet, söt, salt och fiberfattig mat har pågått hemskt länge. Så nu får jag hitta en ny konspirationsteori. Några förslag?

boka bord hos Eniro

Vi har kommit ännu ett steg närmare det telefonfria samhället, där allt kan skötas via mail och sms och där ingen åter behöver höra min röst. Nu kan jag boka restaurangbord via eniro med hjälp av bokningssystemet profitable (snygg ordvits). Trots att det inte kostar något är det än så länge bara 200 restauranger som är anslutna, och det är inte de 200 bästa. I Göteborg är det bland annat Lipp, Pizzeria Da Marco, BLVD, Pizzeria Da Vinci, Jazzå, Knossos, Biljardpalatset, Saigon Bar och Ruby Bar. Jag förstår att profitable nöjer sig med att nämna stockholmskrogen Sturehof i sin pressrealeasen.

Jag ser fram emot när deras säljare lyckas övertala resten av restaurangsverige. Fast jag tror de flesta krogar vill ha en mer direkt och personlig överblick över sina bokningar. För även om bokningssystemet känns tydligt och bra uppbyggt, ökar riskerna för no shows när man inte länger behöver använda sin röst.

G.I.ELLE

Mattidningen Elle à la Carte byter namn till Elle Mat & Vin. Det tror jag är bra eftersom:
* det känns mer lättåtkomligt, nästan lite folkligt.
* kombinationen mat och dryck är het. Läsare vill ha färdiga koncept, inte bara recept och bästa köp-viner.

Mat & Vin är knappast ett originellt suffix. Allt om Mat:s nysålda vintidning hette så, Aftonbladets matbilaga, två böcker av Jens Dolk och en del annat. Men det är tydligt, alla fattar vad det betyder, vilket är anledningen till att det används av alla.

Elle vill göra sin mattidning mer hälsoinriktad och instrumentell. Det tycker jag inte om. Elle ska vara glamour, inte en hyllning till glykokemiskt index med finurliga ikoner. Att det står GI två gånger på omslaget ger mig rysningar. Vidare lovar Elle att recepten ska bli lättare att tillaga. Innebär det att alla recept kommer att provlagas innan de publiceras? I nuläget litar jag inte på att recepten stämmer. Å andra sidan följer jag inte recept, så det är inget stort problem.

Vinsidorna kommer att bli tjejigare. Vad det innebär kommer jag och vinlusen analysera den 28 februari då det nya numret kommer ut.

rubrikcensur

I dag självcensurerade jag bort rubriken Dominera i kärlekslivet på ett jobb med en crème brulée som såg ut om en dominobricka med jordgubbshjärtan istället för prickar. Det är sånt de går miste om.

skärmpagne

Klart vi alla behöver en fallskärm till min champagnekork. Googla på Champichute för att hitta en återförsäljare. Och ja, den går att återanvända.

5 kökslater

Fem ovanor eller egenheter som jag har i köket:


1)Jag har sällan grytlappar hemma, istället används såväl antika handdukar som reklamslängar till de heta grytorna.


2)Mitt kök är delvis original från 1906, inklusive höjden på diskbänken. Trots det är det ofta människor runt 190 som får diska.


3)Jag fyller på Yesflaskan med ett billigare (och miljövänligare) diskmedel men blir ständigt påkommen av mina vänner när de inte uppnår rätt diskeffekt.


4)Som gammal kock drillad under stränga köksmästare har jag en tendens att läxa upp eller ta över när vänner eller pojkvän lagar mat. Visa av erfarenhet slår sig vissa numera bara ner på en stol och iaktar mig medan jag lagar. Foto: Åsa Dahlgren


5)Jag använder nästan aldrig mina kokböcker, däremot googlar jag fram recept under pågående matlagning. Trots det finns det väldigt få smulor i mitt tangentbord.

De här erkännandena hade aldrig publicerats om inte det hade varit för en viss dietist. Nu skickar jag stafettpinnen vidare till Kokblog, Vinlusen och Anne's food.

socker är livets salt

Jag fick maränger till frukost på jobbet. På eftermiddagen vankades handslagen chokladglass med hela nötter i. Jag vet inte riktigt vad handslagen glass innebär, men det var ohyggligt sött och gott. Krossade man lite av frukostmarängerna över glassen blev det en marängsviss. Plötsligt kände jag mig genialisk, och kanske lite sockerhög.

blogg-Fredrik

Foto på Fredrik från: www.langbrovardshus.se
Kocken Fredrik Eriksson har bloggat sedan han började planera Långbro värdshus. I början var det riktigt sött med beskivningar av renoveringens våndor och annonser om degblandare. Nu kommer inläggen glest och liknar mer ett nyhetsbrev för restaurangen. Fredrik, ge mig mer inblickar bakom kulisserna, snälla!

sj på gott spår

Foto: Per-Erik Berglund
SJ har börjat satsa mer på sin mat ombord. Jag läste om det redan i höstas, men trodde inte riktigt på pressmedelandet. Tidigare Årets kock Fredrik Eriksson och Andreas Hedlund skulle anlitas, maten skulle passa människan med ont om tid (och gott om pengar?).

I torsdags åkte jag ner till Göteborg med SJ. Och wow, de hade lyckats. Den annars så ynkliga restaurangvagnen bestod av ganska trevliga röda skinnsoffor. Men mest var jag imponerad av matutbudet. Varmrätterna i mikrosäkralådor var hyfsat prissatta (60 kr) och innehöll saker jag kunde tänka miga att äta. Mitt val föll på spenat- och färskostfylld cannelloni med köttfärslimpa och tomatsås. En märklig kombo, men jag antog att det var den rätt som passade bäst för mikron. 3 minuter, lite salt och ett paket ketchup (!) senare hade jag en riktigt ätbar rätt framför mig. Just nu sitter jag på ett försenat tåg upp till Stockholm igen. Fundrar på att köpa en skinksmörgås med Gruyère och dijoncrème.

– Mat är en så pass viktig del i människors liv att vi kände oss tvungna att återta kontrollen över vad vi serverar ombord, sa Jan Olsson chef för SJs affärsutveckling i ett pressmedelande i höstas.
Kockkonsulterna har berättat för honom att det är hälsa och det genuina som är matens buzzwords för vintern 05/06 och därför kommer SJ att servera en moderna variant av husmanskost. Och som sagt, visst är jag nöjd. Men jag saknar fortfarande orientexpressens restaurangvagnar på intercitytågen mellan Stockholm och Göteborg. Rejäl husmankost, linnedukar och sköna stolar. Det var det bästa SJ någonsin gjort, och var inte det utlagt på ett extert företag?

grabbigt mjöl

Foto: Åsa Dahlgren
Nu har jag också trillat dit. I mitt skafferi står en påse manitoba cream, kungen av brödbakningsmjöl. Jag kan bara skylla på Esperanto, efter mitt besök där kan jag inte sluta drömma om deras manitoba-baguetter. Och jag känner mig så ohyggligt grabbig, för i min värld är det bara killar som är bakmonster. Som gullar med sin surdeg, köper specialmjöler och pratar jäskorgar på fikarasterna.

Manitoba Cream är ett väldigt proteinstinnt mjöl. Det kräver rejäl bearbetning i en degblandare för att bli bra och ger då en fast deg med långa glutentrådar och ett obeskrivligt mumsigt bröd. I Stockholm har jag hittat det på Cajsa Warg och på Brunkebergsbageriet. Dessutom finns det hos Martin Olsson om du får lov att handla där.

skåne vinner

För några år sedan var det Göteborg som hämtade hem de flesta vinsterna när man tävlade i mat. Kanske blev vi pösiga, nöjda med det vi hade uppnått, gränsande till lata. Och se hur det gick. Notera gärna hur jag ogenerat säger vi, om mig och de vinnande kockarna. Som om vore vi ett team.
Jag är väldigt glad över att Peter Skogström vann tävlingen årets kock, tror till och med att jag höll på honom.
Men egentligen blir man inte årets kock, man föräras en mejerimedalj i guld. På något sätt låter inte det lika glammigt. Men så är det svensk mjölk som står bakom tävlingen.


Och vad lagade Peter? Ja, eftersom jag inte var där (grumble) så får jag nöja mig med att saxa ur pressmeddelandet:
I moment ett: soppa med råvaror från havet gjorde han en skummig soppa på dill med kolja, pilgrimsmousseline och citronglaserade rotisar

Och i moment två: en modern nordisk söndagsmiddag lagades en pepparstekt högrev från Blentarp, galette på gulbeta och präst serverad med syrlig potatispuré, picklade rotfrukter och chutney på paradisäpple. Oj det var långt! Men tydligen var det inte lika krångligt som det låter eftersom juryn tyckte: Modigt och genialiskt! Mjuka, långa smaker och enastående teknik. En glad och vacker söndagsmiddag med perfekt hanterade råvaror.

Nästa år tycker jag att han och hans fru Marie ska ställa upp igen och knipa första och andraplatsen.

vertikalprovning

Jag är lycklig som ett barn, eller lycklig som en matskribent som kommer få vertikalprova sitt favoritvin. Provning tycks ha blivit uppskjuten ett antal tillfällen och därför firas Chateau Musars 75 årsjubileum ett år för sent. Det blir en provning på Lebanon Meza Lounge och det bjuds på lammtestiklar, grodlår och andra saker jag blev beroende av under min Libanonsemester. Jag undrar så hur generösa de är med årgångarna. Hjälp mig att hålla tummarna för 93, 91, 87, 85, 83 och 72.

talar mitt språk

Nu har även jag varit på Esperanto, restaurangen inrymd i hälsotemplet Sollévi. Kändisfaktorn var skyhög. I det till kallkök ombyggda kapprummet trängdes både Daniel Höglander och Sayan Isaksson. Jag hade säkert lagt märke till högdjur även i matsalsdelen om jag bara kunnat slita blicken från kockarna. Maten är snygg, bra och rumstempererad. Och det är meningen. Varmköket ligger två våningar ner och ska de lyckas hålla ett hyfsat tempo på lunchen behöver de servera kall mat, förklarade servitören. Lite udda, men något jag accepterar för att maten är så rackarns god. Å andra sidan skulle jag kunna leva enbart av bröd och olivolja.
– Får jag bjuda på en manitoba-baguette?
Hade jag förstått vilken skatt servitören erbjöd hade jag huggit tre stycken direkt. Nu fick jag nöja mig med att äta upp Malins bröd när jag slukat mitt eget. Olivoljan jag doppade brödet i tillhörde också de bättre saker jag smakat, och finns att köpa för 250 kronor flaskan vid entrén.

240 kronor är mycket för en lunch, men det här är mycket mer än en lunch. Det här är en fantastisk femrättersmiddag som bara råkar utspela sig på dagtid och vara avklarad på en timme. Gå dit- Nu.